I skrivande stund sitter vi i vår bil mitt i skogen i de Österrikiska alperna, bara några kilometer från den Slovenska gränsen och vi har precis avnjutit en ”varma koppen”. Idag var vår första ”riktiga” resdag och känslan av att vara på väg till Afrika börjar så sakteliga infinna sig. Vår första dag på väg och vår första ”bush camp”. Vi lämnade autobahn, åkte genom några små byar, tog av på en smal och vindlande väg. Vi passerade det sista huset och fortsatte några kilometer, tills gps’en visade vägen som en prickad linje. Det är beckmörkt, dödstyst och ingenting annat än snö och höga granar omkring oss. Ute är det minus 9 grader men inne i bilen är det än så länge mysiga 14 grader. Planen är att gå upp riktigt tidigt imorgon bitti och ta oss genom Loibl-passet in i Slovenien. Förhoppningsvis blir det några vackra vykortsbilder från soluppgången över Alperna.
Här verkar vara ett mysigt ställe att campa på..
Väldigt mysigt var det!
Idag var inte första gången som jag såg alperna men sist var jag bara två år gammal så det har varit en ganska upplevelserik dag för mig. När vi kom ner från München på väg mot Salzburg, blickade jag mot vad jag trodde var horizonten. Vädret hade varit soligt men ganska disigt hela dagen och plötsligt ser jag några underliga moln högt upp på himlen framför oss. Efter ett par sekunder inser jag att molnen är alptoppar som fångar solens strålar och plötsligt uppenbarar sig ett jätteberg framför oss. Att sitta tro att man tittar ut över ett långsträckt platt landskap som på ett par sekunder byts ut till flera miljarder ton av sten rakt framför ögonen på dig var en verkligt märklig upplevelse. Hela dagen har vi kört genom alperna med den ena ofattbara utsikten efter den andra. När vi planerade den här resan till Afrika slog det mig aldrig att vi skulle passera genom några av Europas vackraste områden. Detta var verkligen vår första dag på den stora resan.
©2005 Google
