Det hela började som en sån där grej man plötsligt säger när man sitter runt en lägereld och stirrar hypnotiserad in i elden.

"- Vi borde göra det här igen... men i Afrika!"

Den lägerelden brann i en nationalpark i Tasmanien, där vi avnjöt en två veckors 4wd safari. Jag antar att det är den typen av omgivning som stimulerar "totalt-vansinniga-idéer"- centret i hjärnan. Det är fortfarande lite oklart vem som egentligen uttalade idén, men helt klart är att ingen av oss riktigt insåg vad vi hade satt igång.

Varför just Afrika, frågar många och påpekar gärna hur farlig och korrupt denna kontinent är. Att åka till Afrika är för många liktydigt med att betala hutlösa mutor för att bli lurad, rånad, kidnappad och slutligen uppäten av kannibaler.

För oss är Afrika ett löfte om aldrig sinande upplevelser. Att själva oförvrängt få möta människor och kulturer man annars bara läser om i gamla dammiga geografiböcker. Att stå under en stjärnklar natthimmel mitt i Sahara och verkligen inse att man befinner sig just där, just då. Eller att vakna av att en elefantflock makligt spatserar förbi utanför tältet. Att på nära nog armlängds avstånd och under andaktig tystnad beskåda bergsgorillor i sin naturliga miljö. Vem vid sina sinnens fulla bruk skulle inte vilja uppleva allt detta..?

Det tog ytterligare sju månader efter vår Tasmanienresa innan vi tog det verkliga beslutet att genomföra det här monsterprojektet. Många faktorer måste tas i beaktning. Pengar, tid, jobb studier, familj är alla saker som lätt kan bli hinder när man planerar en resa som denna. Men förr eller senare måste man komma till punkten när man antingen låter drömmen förbli en dröm, eller säger: "- Nu gör vi det bara, helt enkelt!"

Det var väldigt enkelt att komma på idén att åka till Afrika. Många människor drömmer om liknande resor hela livet. Ändå är det inte så många människor som åker. Det verkligt svåra var att ta beslutet. Att våga låta drömmen bli verklighet. Har man väl tagit det steget följer det andra helt naturligt.

Vi har forfarande många steg kvar, men vi har bestämt oss. Vi åker!